Ett stycke unik bilhistoria från Ferrari

29 augusti, 2017

När man pratar om Ferrari 250 Europa, vilket i sig är en otroligt åtråvärd bil, är dock är 0313 EU bland de mest ovanliga.

För att kunna förstå dess betydelse måste man förstå serien. Ferrari byggde bara 22 av 250 Europa innan introduktionen av andra serien 250 Europa GT, av vilka 18 tillverkades av Pinin Farina, och bara fyra med en kaross från Vignale. Den här bilen är det andra så kallade Vignale-exemplet.

Efter 0313 EU:s produktion, skulle endast ytterligare fem Ferraris vara utrustade med Vignale kaross.

Denna bil bär flera karaktärsdrag från Vignales. Lysena bidrog till att skapa en front med ”ögonbryn” den hade även försänkta blinkers i framskärmarna.

En kromlist sveper runt karossen från framhjulet bågar bak runt bagagerummet för att skapa en fin linje, luftutsläpp som ligger precis framför dörrarna är så klart i krom.

Bilen såldes till Ferrari viktigaste marknad, 0313 EU anlände till New York City på Luigi Chinetti Motors i december 1953. En månad senare uppträdde den på World Motor Sports Show på Madison Square Garden. i en vacker öd färg, bilen hade målats om strax före showen, på Chinettis begäran. Efteråt köptes Ferrarin av Mike Garber från Framingham, Massachusetts till ett pris av 17 500 dollar, Garber hade bilen i fyra år innan han sålde den via Gaston Andrey till George H. Parker i Rom, New York.

Bilen var en trotjänare hos Parkers och visade sig vara en tillförlitlig bil, han gifte sig i mars 1959 och hans nya fru satte klorna i Ferrarin de flyttade till Kalifornien och tog bilen med sig.

Ferrari 250 Europa lever kvar i Kalifornien med familjen Parkers fram till 1960, då den såldes till Leonard Renick, en Cadillac-återförsäljare i Fullerton. Intressant ersatte han Ferrari’s ursprungliga Lampredi V-12 med en Chevrolet V-8 med kompressor (helgerån), ett motorbyte vid den tiden då Ferrari-delar var svåra att hitta i Nordamerika. Bilens karakteristiska stötfångare fram avlägsnades tillsammans med dess bakre krom-trim när den reparerades efter en mindre incident.

Sedan 1968 ägdes bilen av Philip Stanton i Los Angeles, som sålde bilen till Ferrari i Los Gatos 1976. Den köptes senare det året av Constantine Baksheef och Alec Sokoloff från Palo Alto. Någon gång därefter togs 250 Europa bort från vägen, men den skulle vara kvar i Kalifornien innan den såldes 2009 till Heinrich Kämpfer i Seengen, Schweiz.

Med ett rykte för mycket välutförda Ferrari-restaureringar beräknas Kämpfer ha tillbringat över 3000 timmar på bilens renovering och ytterligare 800 timmar med externa specialister för att omsorgsfullt få 0313 EU tillbaka till sitt ursprungsskick.

Bilen saknade olika detaljer, inklusive stötfångare och grill. Dessa reproducerades till krävande specifikationer. Kämpfer kontaktade samma företag som tillverkade läderklädseln 1953 för att klä om inredningen, liksom nya Wilton mattor till rätt tjocklek och till och med erhållit periodkorrigerad ICI nitrocellulosa lack för att få bilen i sin ursprungliga färg Bruno Siena. Tillhörande motorn till 0331 EU hade ett block som var omöjligt att reparera. Ett nytt block tillverkades av Ferrari Classiche, och motorn monterades på en växellåda av rätt typ.

Färdigställd i oktober 2011 var bilens första offentliga visning på Concorso d’Eleganza Villa d’Este 2012, där den tilldelades Trofeo Foglizzi för bästa inredning och skulle senare tjäna en 11-sidig artikel i nummer 194 av Cavallino tidningen men den finns även i andra både digitala och tryckta upplagor i andra publikationer.

Vignale Coupé återvände till Nordamerika 2013, med 60 års Ferrari-fest i Beverly Hills i oktober 2014 och vid Cavallino Classic 2015, där den tilldelades Platinum och Ferrari Classiche Cup.