Bra förslag från Miljömålsberedningen – men frågetecken kvarstår
Miljömålsberedningen vill anpassa Sveriges klimatmål till EU. Transportföretagen tycker att förslagen är i huvudsak balanserade. Samtidigt undrar branschorganisationen vilka styrmedel som krävs för att nå målen kostnadseffektivt. Dessutom varnar de för ett nytt nationellt ”elektrifieringsmål” som kan bli otydligt. För dig som följer omställningen betyder det tydligare riktning, men också flera öppna frågor. Därför hamnar fokus nu på konkreta verktyg och kostnader.
Anpassning till EU får brett stöd
Miljömålsberedningen ska se till att Sveriges etappmål följer EU:s klimatlag och målet om nettonoll senast 2045. Förslagen som presenterades på torsdagen beskrivs som väl avvägda av Transportföretagen. Därmed blir målbilden mer enhetlig mellan Sverige och EU.
– Vi är i stort positiva. Att Sverige synkar sina mål med EU förenklar och ökar förståelsen för utmaningen, säger Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på Transportföretagen. Hon betonar att EU:s mål är minst lika ambitiösa och ligger i linje med Parisöverenskommelsen.
Vad innebär förändringarna?
EU:s klimatpaket, ofta kallat 55-procentspaketet, skärper kraven på transportsektorn. Därför behöver nationell lagstiftning ses över i alla medlemsländer. Enligt Transportföretagen skapar beredningens förslag klarhet, särskilt kring nytt basår och hur Sverige ska beräkna och värdera så kallade kompletterande åtgärder.
– Förslagen ger tydlighet i metodiken, säger Susanne Florentin, biträdande samhällspolitisk chef på Transportföretagen och expert i utredningen.
Nytt elektrifieringsmål kan skapa oreda
Beredningen vill behålla transportsektorns nationella mål och dessutom införa ett elektrifieringsmål. Samtidigt är Transportföretagen tveksamma. Det är oklart vad målet ska styra och hur det ska mätas.
Dessutom finns redan EU-mål som riktar sig till fordonsindustrin. Risken är därför att ett svenskt delmål blir rörigt och drar fokus från genomförandet.
Styrmedel saknas för att nå 2030
Trots större tydlighet räcker dagens politik inte för att klara EU-åtagandet till 2030. I stället sätter många hopp till Styrmedelsutredningen. Den ska föreslå styrmedel som fasar ut fossila bränslen till 2045 på ett kostnads- och samhällsekonomiskt effektivt sätt.
Utredningen ska också säkerställa att hushåll och företag inte möter orimliga kostnader. Samtidigt får svensk konkurrenskraft inte försämras. Förslagen väntas i början av maj nästa år.
Transportsektorn bär tungt ansvar
Majoriteten av utsläppsminskningarna ska ske inom transportsektorn. Över 90 procent av all bensin och diesel används i samhällsviktiga vägtransporter. Därför krävs långsiktiga regler och en balanserad mix av styrmedel.
– Det behövs stabila villkor som fasar ut det fossila på ett ordnat sätt, säger Mårten Bergman, transportekonom på Transportföretagen.
Färre men effektivare styrmedel – och lägre elskatt
Transportföretagen vill se verktyg som sänker kostnaderna för omställningen i stället för att bara höja dem. Till exempel pekar de på elskatten för tunga fordon.
- En tydlig sänkning av elskatten för tunga yrkesfordon skulle påskynda elektrifieringen.
- Färre men mer träffsäkra styrmedel kan ge samma klimatnytta till lägre kostnad.
– En ordentlig elskattesänkning skulle få verklig effekt, både på kort och lång sikt, säger Mårten Bergman.
Vad händer nu?
Sammantaget välkomnas anpassningen till EU, men flera frågor återstår. Särskilt gäller det vilka styrmedel som faktiskt levererar till 2030. Nu väntar många på Styrmedelsutredningens förslag i maj. Under tiden fortsätter debatten om hur Sverige snabbast, billigast och tydligast driver på elektrifieringen och minskar utsläppen utan att bromsa tillväxt och jobb.
