Den senaste tidens intensiva debatt kring Transportstyrelsens användning av PeTH-tester tog ordentlig fart efter att ambulanssköterskan Linn fråntogs sitt körkort. Detta trots att hon vid upprepade tillfällen blåst 0,0 promille i bilens alkolås. Linns fall satte ljuset på en praxis som många ifrågasätter – kan ett medicinskt test verkligen ensamt avgöra någons rätt att behålla körkortet?
Under förra året drog Transportstyrelsen in omkring 40 körkort med hänvisning till höga PeTH-värden. PeTH är en biomarkör som mäter alkoholkonsumtion över tid, och höga värden tyder på ett riskbruk av alkohol. Visserligen kan det knappast kallas hälsosamt att dricka så mycket att värdena skjuter i höjden, men samtidigt finns det ingen lag som förbjuder hög alkoholkonsumtion i sig. Detta har väckt frågor kring hur rättssäkert det är att grunda en så ingripande åtgärd som körkortsåterkallelse enbart på ett sådant test.
Riksdagen har tidigare lyft frågan om rättssäkerhet vid indragande av körkort. Kritiker menar att det behövs tydligare riktlinjer och en starkare juridisk grund innan så allvarliga åtgärder som körkortsåterkallelse beslutas.
Men problemen med Transportstyrelsens metod slutar inte där. Företrädare för missbruksvården och nyktra alkoholister har varnat för att PeTH-testerna får oönskade konsekvenser. Istället för att hjälpa människor till vård riskerar metoden att få motsatt effekt. Människor som faktiskt vill förändra sitt beteende kan nu dra sig för att söka hjälp, eftersom de riskerar att förlora sitt körkort och därmed även jobb och försörjning.
Även Motorförarnas helnykterhetsförbund (MHF) har nyligen gått ut med kritik mot Transportstyrelsen. De anser att körkortsåterkallelser baserade enbart på PeTH-tester är fel väg att gå. Istället föreslår man alternativa lösningar, exempelvis att erbjuda möjligheten att använda alkolås, vilket ger en mer rättssäker och praktisk kontroll av nykterheten i trafiken.
