Alpine A110 är ett riktigt snyggt lättviktsbygge som bjuder på underhållande körglädje

Här har ni motorjournalisternas favorit som är Frankrikes svar på Porsche Cayman – nya Alpine A110, lite lättare, mycket snyggare, ovanligare och garanterat mer uppseendeväckande på ett positivt sätt då många kommer fram och ställer frågor om bilen.

Renault hade otroliga framgångar med deras lilla A110 i rallyskogarna. Nu har de återupplivat bilen med samma DNA, men den ska absolut inte kallas för en Renault – det är en Alpine, punkt. Vi hittar dock en hel del reglage från Renault inne i bilen och även motorn har donerats deras Megane RS, dock har den bara 252 hästar i Alpine A110, men där slutar likheterna med standardbilarna från Renault.

Allt med nya Alpine A110 handlar om att hålla vikten nere. Hela bilen är byggd i aluminium och överallt har man jobbat med att spara vikt. Stolarna kommer från Italienska Sabelt och väger endast 13,1 kilo. Man sitter lågt och sportigt, du bör provsitta innan du beställer en A110 då de endast går att justera stolarna framåt och bakåt (det finns justerbara stolar som tillval). Man har egna broms-ok från Brembo med inbyggd handbroms, även det för att spara vikt, och förslutningen av tanken är integrerad i tanklocket.

Jakten på kilona har gett utdelning, Alpine A110 väger endast 1100 kilo som ger en bil som är otroligt lätthanterlig, agil och underhållande att köra. Den kommer i lite olika utföranden, den första varianten hette Prémiere Edition som tillverkades i 1955 exemplar och alla är redan slutsålda. De som du har att välja på i dagsläget är Pure som är en lätt avskalad version och Légénde som är lyxigare och något tyngre.

Till nästa år kommer även en S version med 292 hästar, styvare fjädring och bredare däck. Nåväl nog om fakta det finns att läsa på nätet, till det viktigaste hur är den att köra.

Mitt intryck av Alpine A110 efter tre dagar och närmare 50 mils körning

När man möter bilen och går runt den ser man att den är liten, men man har lyckats med designen och alla proportioner – nya Alpine A110 är riktigt snygg i alla vinklar. Interiören är spartansk men samtidigt lyxig, stolarna är en fröjd att se på. Mittkonsol och paneler har inslag av carbon som sig bör i en sportbil.

Det finns i princip inga ställen att lägga sina grejer, det finns en liten ficka som ser ut att vara designad för en iPhone och ett litet utrymme under mittkonsol som inte är helt enkel att nå när man kör, tröja eller jacka får åka in bakom sätet. Det finns ett litet förvaringsutrymme framtill som är svalt och ett bakom motorn som blir ganska varmt (skönt om man vill ha en varm tröja under en sval sommarkväll).

När man väl ska krypa ned bakom ratten krävs det att man har tekniken att köra sportbilar, in med baken först i stolen och lyft in benen efterhand. Väl på plats när jag har flyttat stol och ratt och ska trycka på startknappen mitt i konsolen brummar motorn bakom mig på ett skönt sätt som känns igen från franska och italienska sportbilar med en stark rak fyra.

Dags att dra iväg med nya Alpine A110. Kör iväg med standardinställningen och låter bilen växla själv med dubbelkopplingslådan från Getrag med 7 växlar som byter växel mjukt och fint.

Man märker den låga vikten direkt, men samtidigt imponeras jag över att hjulupphängningar som sväljer allt på vägarna i Stockholm som bitvis är ganska dåliga. Nåväl nog av landsvägskörning med automatväxling, dags för nya Alpine A110 att bekänna färg på slingriga vägar – Ekerö, Slingerbulten, Bogesundsvägen, vägen över Skånela till Sigtuna och färjeturen till Trosa.

Jag testade bilen på varierande väglag med regn och sol med de olika lägena Normal, Sport och Track. När man växlade mellan Normal och Sport märktes inte så stor skillnad, men i Track läget kände man en förändring med snabbare växlingar (260 millisekunder istället för 320) och nu var man helt hänvisad att växla med rattpaddlarna.

När man pressar Alpine A110 för fullt är den fortfarande lika snäll och ljudlös från hjulställ trots att man går in i svängarna med ABS bromsarna som tuggar när man har låg växel med motorbroms för att kunna möta upp med fullt påslag i svängarna och växla upp med paddlarna på rakorna. Med min brutala körning på småvägarna sitter dottern och skrattar för fullt och känner sig helt trygg, jag vet inte om det är bilen eller föraren eller kanske både och.

Som förare har man alltid full kontroll och det går att bromsa otroligt sent in i svängarna tack vare den låga vikten, de vassa bromsarna och Michelin Pilot Sport däcken med dimensionerna 205/40 R18 fram, 235/40 R18 bak.

Jag fick även möjlighet att känna vad bilen gick för på vått underlag och även här kände man sig fullt trygg då det gick brett ibland i svängarna när man tappade lite grepp i växlingarna, bilen kommunicerar med dig så att du enkelt kan gasa vidare med sladd.

Alpine A110 som vardagsbil

Förutom att det är skralt med förvaring fungerar A110 perfekt som vardagsbil, den brummar mysigt som en sportbil ska och man har alltid ett leende på läpparna när man kommer fram. Den lilla bilen väcker uppmärksamhet överallt där man dyker upp. Folk kommer fram och ställer frågor om bilen en del entusiaster vill visa att de har koll och andra är nyfikna på vad det är för något.

Jag var på väg att få en p-bot men hann fram i tid men parkeringsvakterna hittade ingen Alpine i systemet och jag fastnade en kvart i diskussioner om bilen. När man kommer fram till bilen och ska köra iväg står det ofta folk och fotograferar så man väntar snällt och låter dem ta sina bilder.

För vem är Alpine A110

Jag skulle definitivt ha den som ett alternativ framför en Porsche Cayman om jag hade plats för en cool tvåsitsig sportbil. Jag tycker att nya A110 är otroligt kompetent som ber om mer effekt, så jag skulle vänta in A110S med 292 hästar istället för de 252 som jag hade i testbilen.

Ställ er på kö hos närmaste handlare om ni är ute efter en snygg rolig tvåsitsig sportbil, det är är bilen som skulle stå i mitt garage om jag hade tid och råd.

Alpine A110

Prestanda
Acceleration 0-100 km/h i timmen 4,5 sekunder, toppfart begränsad till 250 km/h.


Pris
587  500 kronor plus extra utrustning.


Motor
Tvärställd rak bensindriven 4:a med turbo och 2 överliggande kamaxlar drivna av kamkedja, 4 ventiler per cylinder. Kompression 9,0:1. Borrning/slag 79,7/90,1 mm, cylindervolym 1 797cm3. Max effekt 252 hk (185 kW) vid 6 000 r/­min, max vridmoment 320 Nm vid 2 500 r/­min.


Kraftöverföring
Mittmotor, bakhjulsdrift transmission 7-växlad dubbelkopplingslåda.


Fjädring/hjulställ
Skruvfjädrar, krängningshämmare fram och bak. Fjäderben med dubbla triangellänkar fram. Bak multilänkaxel med dubbla triangellänkar.


Styrning
Elservo. Vändcirkel 11,7 meter.


Bromsar
Ventilerade skivor fram och bak med antisladdsystem som går att koppla ur.


Hjul
Lättmetallfälgar gjutna eller smidda. Fälgbredd 7,5 tum fram, 8,5 tum bak, däck 205/40 R18 fram, 235/40 R18 bak.


Mått/vikt (cm/kg)
Axelavstånd 242, längd 418, bredd 180, höjd 125, spårvidd f/b 156/155. Markfrigång i. u. Tjänstevikt 1 103, maxlast 150, max släpvagnsvikt 0. Tank 45 liter. Bagagevolym (VDA-liter) 100 liter bak, 96 liter fram.

Nyhetsbrev av Bilnyheter och Motorsport

Periodvis summering av våra bästa artiklar och nyheter skickas en gång i månaden.

Liknande artiklar